Åh nej!

Jag är nöjd. Har knappt hunnit blogga de senaste tre veckorna för jag har jobbat strax över 50tim/vecka, jag är nöjd. Allt jobb med julbord har varit sjukt jobbigt men ack så skojsigt emellan åt. Camilla och Maria har verkligen förgyllt mina dagar.

Kan ju säga att jag idag skulle åka in till tandis på odenplan, det gick ju sådär. Fick för mig att jag skulle åka bil in dit pga snövädret så jag startade dagen med en dusch och fix sen hoppla in i bilen och kaoset började redan där. Folk i Norrtälje kan INTE kör bil på vinter, jag förstår inte problemet! Tog en väldans tid att åka igenom stan, tanka osv men efter många om och men så lyckades jag kommer ut på landsbyggden. Väl i Lohärad vankades kaffe och efter en stund så stuvade jag in min käravän och kartläsare Fredrik i bilen. Mot storstaden.

Byhålevägen och motorvägen gick kanon men dock var vi lite försenade. Ska precis svänga in på Odengatan och tandis ringer, jag var fem-tio min försenad. Jag säger att jag är framme om 5 min men tji fick jag, det tog 20 JÄVLA MINUTER TILL ODENPLAN bara för att folket där inte kan köra bil, jag blir så less! Det hade gått snabbare för mig att gå dit. Kom iallafall 30 min försent och tandis var lite små putt. Fick vänta 20 min sen komma in ändå som tur var, tack gud. Sen skulle vi åka hem och det gick fortfarande sakta fast vi åkte via Sveavägen. Kom till Lohärad runt halv sex tiden och min mage sved av mat brist eftersom jag inte ätit något under hela dagen.

Skyndade mig hem, slog in kul-klapp åt chifen och åkte till jobbet för där vankades det personalferre. Kul-Jul och Pia fick julklapp! Så jävla glad, en jätte fin stor mördar kökskniv så nu kan jag hacka massor även hemma. Chifens egna goda marmelad, camenber och chex plus lite godis. Jag är NÖJD! Så nu kan jag ha ostis kvällis.

Blev aldrig full heller vilket sög då jag fick gå hem i denna kyla och GUD BEVARE MIG! Trodde att jag skulle dö faktiskt. Usch. Nu är jag iallafall hemma och har kollat på kniven emot strupen, vilka lirare säger jag bara.

Dags för att sova. Hoppas även att min Tjey kommer hem någongång, har ju inga vänner kvar :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0