2009-04-22

Varför slutade vi leka med varann?
Varför slutade vi skratta?
Du är du och jag är fortfarande jag

Så vad är det då som fattas?
Det är på minnerna som vi lever men snart så har dom suddats ut

Så vi blundar, ja vi blundar, vi bara blundar fast vi ser
Och så finns det vi hade som var bra, ja nog så finns det kvar en plats där vi kan va, du och jag

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0