Vilken dag säger jag bara..
Ikväll är jag hemma i kvisthamra vilket innebär en dator med snällt tangentbord så texten blir mer läslig.
Min dag var mindre mysig idag kan jag säga, inte långt efter jag skrev det förra inlägget så stegrade tandvärken men en väldans fart. Tillslut bröt jag ihop och insåg att det aldrig skulle gå att jobba eller leva med denna värk då jag varken kunde äta (=noll energi), le eller prata normalt. Började leta privata tandreglerade i Norrtälje ifall att dom kunde hjälpa mig men icke så fick ringa jobbet och se om någon annan kunde ta mitt pass. Vilken tur att mina chefer är så underbara och inte såg det som ett problem. Mamma hämta mig och skjussade mig till min bil som blivit frisk, fort som attan for jag ut till rösa för att hoppa på bussen. Mot tekniska sen vidare till Odenplan. Väl där inne fick jag vänta cirkus en timme på att få hjälp. Blev en del meck men resultatet blev fantastiskt. Visserligen fick jag ännu mer galen huvudvärk en vanligt och lite yrsel men nu kan jag iallafall äta hyffsat och bita ihop så det känns bra. Efter tandis fick pappa bjuda på lätt tuggad middag för att få lite tid att tycka synd om sin dotter, tack pappa.
Resten av kvällen har jag bara varit hemma och tyckt synd om mig själv samt kollat på en massa Andra avenyn! Matilda kom även över på en kopp kaffe och höll koll på att jag levde, det känns tryggt men vänner som bor nära.
Nu, snart ska jag ladda en tvättmaskin, ta en sista alvedon och försöka sova så jag är fit for fight för hästar, jobb och mys imorgon. Måste handla också...
Puce
Min dag var mindre mysig idag kan jag säga, inte långt efter jag skrev det förra inlägget så stegrade tandvärken men en väldans fart. Tillslut bröt jag ihop och insåg att det aldrig skulle gå att jobba eller leva med denna värk då jag varken kunde äta (=noll energi), le eller prata normalt. Började leta privata tandreglerade i Norrtälje ifall att dom kunde hjälpa mig men icke så fick ringa jobbet och se om någon annan kunde ta mitt pass. Vilken tur att mina chefer är så underbara och inte såg det som ett problem. Mamma hämta mig och skjussade mig till min bil som blivit frisk, fort som attan for jag ut till rösa för att hoppa på bussen. Mot tekniska sen vidare till Odenplan. Väl där inne fick jag vänta cirkus en timme på att få hjälp. Blev en del meck men resultatet blev fantastiskt. Visserligen fick jag ännu mer galen huvudvärk en vanligt och lite yrsel men nu kan jag iallafall äta hyffsat och bita ihop så det känns bra. Efter tandis fick pappa bjuda på lätt tuggad middag för att få lite tid att tycka synd om sin dotter, tack pappa.
Resten av kvällen har jag bara varit hemma och tyckt synd om mig själv samt kollat på en massa Andra avenyn! Matilda kom även över på en kopp kaffe och höll koll på att jag levde, det känns tryggt men vänner som bor nära.
Nu, snart ska jag ladda en tvättmaskin, ta en sista alvedon och försöka sova så jag är fit for fight för hästar, jobb och mys imorgon. Måste handla också...
Puce
Kommentarer
Trackback
